ÖVER 100 000 Nöjda Kunder
Utmärkt

Flowpillow heat massagekudde

Sveriges populäraste massagekudde

Flowgun massagepistol

En massagepistol i världsklass

Flowgun Go!

Den prisvärda massagepistolen

Alla produkter

OS-YRA! KRAFTIGT RABATTERADE PRISER PÅ UTVALDA PRODUKTER!

Träning

Flowlife förbereder: Linnea Stensils

Linnea Stensils är 25-åringen från Vaxholm som paddlat sig och sin kanot hela vägen till sommar-OS i Tokyo. Hon har medverkat i ett OS tidigare (Rio 2016) och slutade då på en sjundeplats. I år siktar hon mot en ännu högre placering och hon gör det genom att tävla i K1 200 respektive 500 meter.

linnea

Vilket är ditt bästa generella OS-minne?
– Jag har väldigt många sådana minnen. Om man ser till kanot var det när Marcus Oscarsson och Henrik Nilsson tog OS-guld i K2. Jag har också kollat mycket friidrott genom åren och kommer ihåg mycket från just det, framför allt OS i Aten 2004. Mitt bästa personliga OS-minne hittills är när jag lyckades kvala mig till OS-finalen i Rio 2016.

Hur går tankarna inför din medverkan i OS?
– Just nu har jag stort fokus på vad det är jag ska göra. Jag tycker att det ska bli superkul att tävla och äntligen få köra det OS som vi alla väntat på lite för länge. Det blir ju ett speciellt OS, så själva tävlandet är det jag ser absolut mest fram emot.

Hur skiljer sig uppladdningen inför ett OS jämfört med andra mästerskap?
– Jag skulle säga att den största skillnaden är att man förbereder sig inför ett OS under väldigt många år eftersom det är en större process kring att kvala in och så vidare. När man väl har sin plats och ett specifikt datum att tävla på är uppladdningen ganska lik den som sker inför till exempel ett VM. I år blir det dock lite speciellt på grund av allt som varit och fortfarande är i och med Corona. Plus att det går i Japan! Vi atleter måste förbereda oss för de förutsättningar som är där med bland annat värme och tidsomställning.

linnea

Vad gör du en timme innan det är dags för dig att tävla?
– Just en timme innan är jag oftast ute på vattnet och kör en uppvärmning där jag letar lite känsla i kanoten. Därefter handlar det bara om att byta om, se till så att kanoten är i ordning, äta och dricka det sista. Ladda upp, helt enkelt.

Vad gör du under en vilodag?
– Det beror helt på var jag befinner mig någonstans och hur den senaste tiden sett ut. Om jag är på läger eller om jag är hemma, om jag haft en lättare eller tuffare vecka bakom mig etc. Men en typisk vilodag tar jag sovmorgon, unnar mig en frukost som inte består av havregrynsgröt, dricker stora mängder kaffe, träffar vänner eller är med min familj. Jag älskar att vara ute i skärgården, då återhämtar jag mig som bäst, så där tillbringar jag gärna lite extra tid. Det är viktigt för mig att få tänka bort elitidrottslivet för en dag.

Man kan alltid bli bättre

Vad var det med din sport som fick dig att fortsätta?
– Till en början tror jag att det var gemenskapen i klubben samt friheten i att få vara utomhus och på vattnet. Dessutom är kanot en sport med många områden att vara bra inom, så det finns nästan alltid någonting du kan bli bättre och/eller träna på.

Vad önskar du att fler visste om din sport?
– Jag önskar nog att fler hade testat det på riktigt och kanske framför allt får känna känslan av att sitta i en tävlingskanot och se hur fort det faktiskt går. Sedan hade det varit superkul om fler var generellt mer insatta i sporten och vad det är vi gör.

Till vardags har kanot inte samma mediala bevakning som många andra OS-sporter men under de olympiska spelen får den det utrymme den behöver och förtjänar. Så här ser körschemat för kanotisterna ut:

Söndag 25 juli
06:00 – 09:45 KANOTSLALOM herrar C1, damer K1 försök

Måndag 26 juli
07:00 – 09:45 KANOTSLALOM C1 semi och final

Tisdag 27 juli
07:00 – 10:00 KANOTSLALOM K1 damer, semi- och final

Onsdag 28 juli
06:00 – 09:45 KANOTSLALOM försöksheat damer C1 , herrar K1

Torsdag 29 juli
07:00 – 09:45 KANOTSLALOM damer C1 semi- och final

Fredag 30 juli
07:00 – 10:00 KANOTSLALOM herrar K1 semi och final

Måndag 2 augusti
02:30 – 06:00 KANOTSPRINT försök damer K-1 200 m, herrar C-2 1000 m, herrar K-1 1000 m, damer K-2 500 m, kvartsfinaler damer K-1 200 m, herrar C-2 1000 m, herrar K-1 1000 m, damer K-2 500

Tisdag 3 augusti
02:30 – 06:15 KANOTSPRINT Semi- och finaler damer K-1 200 m, herrar C-2 1000 m, K-1 1000 m, damer K-2 500 m.

Onsdag 4 augusti
02:30 – 05:40 KANOTSPRINT försöksheat herrar K-1 200 m, damer C-1 200 m, K-1 500 m, herrar K-2 1000 m, kvartsfinaler herrar K-1 200 m, damer C-1 200 m, K-1 500 m, herrar K-2 1000 m

Torsdag 5 augusti
02:30 – 06:05 KANOTSPRINT semi- och finaler K-1 200 m, damer C-1 200 m, K-1 500 m, herrar K-2 1000 m

Fredag 6 augusti
02:30 – 04:40 KANOTSPRINT försök, damer C-2 500 m, herrar C-1 1000 m, damer och herrar K-4 500 m, kvartsfinaler damer C-2 500 m, herrar C-1 1000 m

Lördag 7 augusti
02:30 – 05:50 KANOTSPRINT semi- och finaler damer K-2 500 m, herrar K-1 1000 m, damer K-4 500 m, herrar K-4 500 m.

Alla OS-hålltider hittar du här.

Flowlife förbereder: Adam Chartoi

Vägen mot ett OS är för många idrottare lång och brokig. Fråga bara boxaren Adam Chartoi, 24, som via ranking baserad på tidigare resultat gjorde sig berättigad till en Tokyo-biljett bara två veckor innan avfärd. Med år av förberedelse och ett intensivt träningsläger på Bosön i bagaget är han dock mer än redo för den största idrottsliga händelsen hittills i sitt liv.

adam

Adam valde aldrig boxning

Vilket är ditt bästa generella OS-minne?
– Det enda jag tänker på just nu är det som ledde mig hit och det var det första OS:et som jag kollade på, 2008. Då var jag 11 år. Jag minns att det var i Peking. Jag vet inte om det var mitt i natten eller tidigt på morgonen men jag vaknade för att kolla på OS och kände direkt att ”det här är det jag ska göra, dit ska jag”. Ända sedan den dagen har jag tänkt på det, visualiserat det, och när jag fick nyheten om mitt deltagande kom det här minnet till mig direkt. Jag tänkte på lilla Adam som tittade på OS och tyckte att det vore coolt att medverka. Nu är han där.

Hur kommer det sig att du valde boxning från början?
– Jag valde aldrig boxning. Det var mer boxningen som valde mig. Jag blev ditskickad av min pappa. När jag var fyra år gammal boxades min storebror redan och rätt som det var tyckte pappa att jag skulle följa med till en av träningarna. Jag tränade inte själv men jag stod i ett hörn och tittade på och fick på så sätt lära känna sporten. Tiden har lärt mig att älska den. Det var inte så att jag såg en Rocky-film och blev inspirerad till att göra samma sak.

Vem är din största förebild inom boxningen?
– Det måste vara Muhammad Ali. Honom tänker jag på hela tiden. Min bror är också en förebild. Han har många roller för mig. Han är inte bara min bror, han är också min rådgivare och min tränare. Jag ser upp till honom.

Vad önskar du att fler visste om boxning?
– Jag önskar att fler fick uppleva vilken fin sport det faktiskt är, att det inte är våld som många vill hävda. Det handlar inte bara om två personer som slår varandra. Det är ett tankesätt, en teknik, lite som ett schackspel. För någon som inte följer boxningen utan bara ser en match här och där är det lätt att säga att det är farligt men ishockey är också farligt. Det är så det är med sport. Jag tror att många skulle ändra uppfattning om de bara fick komma till en klubb och testa på ett pass.

Ett besked värt väntan

Det är inte ofta svenska boxare lyckas kvalificera sig till OS. Sedan de första olympiska spelen i Aten 1896 har det endast medverkat 64 stycken, inklusive Adam Chartoi och Agnes Alexiusson som nu representerar Sverige i Tokyo. Agnes tog sig vidare genom vinst i direktkvalet medan Adam tog en liten omväg. Det finns nämligen fler än ett sätt att kvalificera sig till OS på. Är du nyfiken på hur kan du klicka här för att läsa mer.

Adam var och är högt placerad i den internationella rankingen. I januari 2021 utsågs han till Stockholms såväl som Sveriges bästa herrboxare. Det var just tack vare sina fina tidigare prestationer som han knep de olympiska spelens inträdeskort.

När du fick beskedet om att du blivit uttagen, kändes det då som om det var värt väntan?
– Ja, på direkten. Att få det samtalet var värt alla år av blod, svett, tårar och jack. Det var ett väldigt känslosamt samtal. Jag sprang direkt och kramade om min tränare, sedan ringde jag till min storebror. Det var emotionellt. Eftersom han kämpade men inte lyckades ta sig till OS kändes det som om jag kvalade för både honom och mig. Jag hade gjort om hela processen igen om det behövdes.

Hur länge har du satsat på Tokyo 2020?
– Jag hade tidigt tankarna på Rio 2016 men var lite för ung och hamnade dessutom i skymundan av min bror som också boxades på den tiden. Jag insåg ganska snabbt att det bara var att glömma och ställde direkt in siktet på Tokyo 2020 istället.

Hur skiljer sig uppladdningen inför ett OS jämfört med ett annat mästerskap?
– Träningsmässigt skiljer det sig inte jättemycket. Möjligtvis att man jobbar lite mer på taktiken eftersom man vet exakt vilket motstånd som kommer. Då kan man tänka på vilken taktik man ska använda sig av mot vilket motstånd. Rent träningsmässigt fortsätter jag som jag alltid har gjort. Den största skillnaden, enligt mig, är den mentala. Jag måste gå in i mindset:et att ”det här är OS”, jag kan inte gå in och lattja och ha skoj. Speciellt inte när det kommer till en sådan sport som boxning.

Hur går tankarna inför din medverkan i OS?
– Målet är först och främst att ta medalj. Just det här med förväntningar försöker jag att vara lite försiktig med. Förstå mig rätt när jag säger att det inte är normalt att medverka i OS. Jag kan inte fråga någon hur det var eftersom det inte tillhör vanligheterna att ha deltagit. Jag går in i det okända och så får jag se vad som händer där. Jag vet bara att det här kommer att vara stort och kännas väldigt speciellt.

SOK har som mål att Sverige ska komma hem med åtta medaljer. Kommer en av dem att vara din?
– Hundra procent. Jag går inte dit och tänker att jag har gjort mitt bara för att jag kvalat in. En del av drömmen har gått i uppfyllelse, absolut, men jag är inte klar. Jag ska komma hem med en medalj.

adam

Vad gör du en timme innan match?
– Då är jag säkert på väg till arenan. Mentalt försöker jag att fokusera på matchen men samtidigt vara lite lätt i huvudet. Jag tänker igenom taktiken och ser till så att jag har förstått vad mina tränare har sagt åt mig.

-Jag tycker om att vara själv men ibland känner jag att jag måste vara bland folk för att inte försvinna helt. Det är svårt att stänga av när man går in i en arena fylld med folk, där matcher som dina vänner går är igång och så vidare. Jag försöker att hitta balans mellan att vara själv och bland andra.

BOXNINGSSCHEMA

Lördag 24 juli
04:00 – 07:30 BOXNING damer -57 kg, herrar -69 kg, -81 kg, -91 kg
10:00 – 13:30 BOXNING damer -57 kg, herrar -69 kg, -81 kg, -91 kg

Söndag 25 juli
04:00 – 07:45 BOXNING damer -51 kg, -69 kg, herrar -75 kg, +91 kg
10:00 – 13:45 BOXNING damer -51 kg, -69 kg, herrar -75 kg, +91 kg

Måndag 26 juli
04:00 – 07:45 BOXNING damer -57 kg, herrar -57 kg, -69 kg
10:00 – 13:45 BOXNING damer -57 kg, herrar -57 kg, -69 kg

Tisdag 27 juli
04:00 – 07:45 BOXNING damer -69 kg, herrar -63 kg, -81 kg
10:00 – 13:45 BOXNING damer -69 kg, herrar -63 kg, -81 kg

Onsdag 28 juli
04:00 – 07:45 BOXNING damer -57 kg, -60 kg, -75 kg, herrar -52 kg
10:00 – 13:45 BOXNING damer -57 kg, -60 kg, -75 kg, herrar -52 kg

Torsdag 29 juli
04:00 – 07:10 BOXNING damer -51 kg, herrar -57 kg, -75 kg
10:00 – 13:10 BOXNING damer -51 kg, herrar -57 kg, -75 kg

Fredag 30 juli
04:00 – 07:10 BOXNING damer -60 kg, -69 kg, herrar -69 kg, -81 kg, -91 kg
04:00 – 07:10 BOXNING damer -60 kg, -69 kg, herrar -69 kg, -81 kg, -91 kg

Lördag 31 juli
04:00 – 06:55 BOXNING damer -57 kg semifinaler, -75 kg kvartsfinaler, herrar -52 kg och -63 kg sextondelsfinaler
10:00 – 12:55 BOXNING damer -57 kg semifinaler, -75 kg kvartsfinaler, herrar -52 kg och -63 kg sextondelsfinaler

Söndag 1 augusti
04:00 – 06:40 BOXNING kvarts- och semifinaler. Damer -51 kg, herrar -57 kg, -69 kg, -75 kg, -81 kg, +91 kg
10:00 – 12:40 BOXNING kvarts- och semifinaler. Damer -51 kg, herrar -57 kg, -69 kg, -75 kg, -81 kg, +91 kg

Tisdag 3 augusti
04:00 – 06:40 BOXNING kvartsfinaler herrar -52 kg, -63 kg, damer -60 kg, semifinaler herrar -57 kg, -91 kg, final damer -57 kg
10:00 – 12:40 BOXNING kvartsfinaler damer -60 kg, herrar -52 kg, -63 kg, semfinaler herrar -57 kg, -91 kg, final herrar -69 kg

Onsdag 4 augusti
07:00 – 09:10 BOXNING semifinaler damer -51 kg, -69 kg, herrar +91 kg, final herrar -81 kg

Torsdag 5 augusti
07:00 – 09:10 BOXNING semifinaler damer -60 kg, herrar -52 kg, -75 kg, final herrar -57 kg

Fredag 6 augusti
07:00 – 08:40 BOXNING semifinaler damer -75 kg, herrar -63 kg, final herrar -91 kg

Lördag 7 augusti
07:00 – 08:55 BOXNING finaler herrar -52 kg, -75 kg, damer -51 kg, -69 kg

Söndag 8 augusti
07:00 – 08:55 BOXNING finaler damer -60 kg, -75 kg, herrar -63 kg, +91 kg

Alla OS-hålltider hittar du här.

Flowlife förbereder: Melissa Petrén

I en ”mina vänner”-bok från när Melissa Petrén var 10 år gammal står det ”handbollsproffs” som svar på frågan vad hon önskar bli när hon blir stor. Nu är hon det. Melissa är i dag 26 år gammal och en av totalt 16 uttagna spelare i det svenska landslaget som åker till Tokyo för att spela handboll i OS.

melissa

Vilket är ditt bästa generella OS-minne?
– Det måste vara herrarnas silver i London 2012. Jag kommer ihåg det så väl eftersom det var en skräll att de ens kom till final. Dessutom förlorade de med bara ett måls skillnad. Som handbollsspelare minns man sådana ögonblick med lite extra värme för att man själv vet hur mycket det betyder för laget.

Hur går tankarna inför din medverkan?
– Det här OS:et skulle ju egentligen ha spelats för ett år sedan, så redan i december 2019 visste jag att ”om ett halvår är det OS”. Då började jag förbereda mig och kriga för en ordinarie plats. Sedan blev det uppskjutet. Det var såklart jättetråkigt men inte lika jobbigt mentalt som man kanske skulle kunna tänka sig. I och med att jag var ny i landslaget då kände jag ändå inte att det var en 100-procentig chans för mig att komma med. Däremot tänkte jag ”vad händer om jag är skadad om ett år?”. Tiden som har passerat nu har jag mest gått runt och hoppats på att jag ska hålla, vara hel och fräsch säsongen igenom.

Hur skiljer sig uppladdningen inför ett OS jämfört med andra mästerskap?
– För handbollslandslagets del har det varit väldigt mycket samlingar. En vecka var vi på Playitas och hade träningsläger, kort därefter spelade vi två träningsmatcher och nästa vecka åker vi på ännu en samling. I vanliga fall brukar vi mötas upp en och en halv vecka innan första matchen. Kort och gott skulle man kunna säga att det är mer samling och mindre semester inför ett OS.

– Mentalt är det inte så stor skillnad för mig. Det känns som ett vanligt mästerskap. Jag tror inte riktigt att jag har förstått hur stort det kommer att vara att bo i den berömda OS-byn tillsammans med alla andra idrottare. Jag har hört från andra som deltagit i OS tidigare att det är en del intryck att ta in och till sig, så mycket kommer nog att landa hos mig när jag väl är på plats.

Vad förväntar du dig av Tokyo?
– Jag hoppas och tror att det kommer att bli en sjukt rolig upplevelse. Det ska bli roligt att få följa de andra svenskarna på så nära håll. När det kommer till själva handbollen har vi hamnat i en tuff grupp men jag tycker att vi som lag har spelat ihop oss bättre och bättre för varje samling. Jag hoppas att vi kan ta oss vidare till åtminstone kvartsfinal. Jag är jättenöjd bara över att ha kommit hit. Vi är 14 stycken som blivit uttagna. I ett vanligt mästerskap är det 16 stycken plus två reserver men inför OS är det 14 stycken plus tre reserver. Det i sig gör mig sjukt stolt. Jag är väl medveten om att det är hård konkurrens i landslaget och det är klart att jag vill spela så mycket som möjligt men jag tänker att jag gör vad jag kan och sedan får jag ta det dag för dag.

Handboll – en tuff men ren sport

Melissa har sedan 2019 varit bosatt och spelat i grannlandet Danmark. Mellan 2019 och 2021 var hon kontrakterad för HH Elite. Innan dess har hon representerat svenskklubbarna Huddinge, Spårvägen och Lugi. De närmsta åren kommer hon att spela i København Håndbold.

Hur kommer det sig att du valde just handboll?
– Min mamma spelade handboll, så när jag var 6 år gammal frågade hon mig om jag ville prova. Sedan dess har jag ägnat mig åt det. Jag spelade även fotboll vid sidan av ett tag men när jag kom upp i åldern och behövde välja enbart en av sporterna att faktiskt satsa på blev det handbollen eftersom jag tyckte att det var mycket roligare.

Vad önskar du att fler visste om handboll?
– Hur hårt man arbetar. Jag personligen tycker att handboll är en tuff men ren sport. Man får många smällar men man ställer sig alltid snabbt upp igen. Visst händer det att det förekommer filmningar även i handbollens värld men man får så mycket stryk utan att göra väsen ifrån sig. Många som inte tittar på handboll i vanliga fall men sedan kommer över ett mästerskap brukar säga att det är en väldigt bra tv-sport, att det är spännande och oförutsägbart.

Har du någon förebild inom sporten?
– Det finns ingen jag strävar efter att bli som men jag har alltid sagt Mikkel Hansen, som spelar i det danska landslaget, när någon frågar. Jag ser upp till hans sätt att spela, hans teknik är något utöver det vanliga.

HÅLLTIDER FÖR HANDBOLLEN:

Alla OS-hålltider hittar du här.

Lördag 24 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL gruppspel för herrar
07:15 – 10:45 HANDBOLL herrar, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL herrar, gruppspel

Söndag 25 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL damer, gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL damer, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL damer, gruppspel

Måndag 26 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL herrar, gruppspel

Tisdag 27 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL damer gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL damer gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL damer gruppspel

Onsdag 28 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL herrar, gruppspel
07:00 – 10:45 HANDBOLL herrar, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL herrar, gruppspel

Torsdag 29 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL damer, gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL damer, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL damer, gruppspel

Fredag 30 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL herrar, gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL herrar, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL herrar, gruppspel

Lördag 31 juli
02:00 – 05:30 HANDBOLL damer, gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL damer, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL damer, gruppspel

Söndag 1 augusti
02:00 – 05:30 HANDBOLL herrar, gruppspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL herrar, gruppspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL herrar, gruppspel

Måndag 2 augusti
02:00 – 05:30 HANDBOLL damer grundspel
07:15 – 10:45 HANDBOLL damer grundspel
12:30 – 16:00 HANDBOLL damer grundspel

Tisdag 3 augusti
02:30 – 04:30 HANDBOLL herrar kvartsfinal
06:15 – 08:15 HANDBOLL herrar kvartsfinal
10:00 – 12:00 HANDBOLL herrar kvartsfinal
13:45 – 15:45 HANDBOLL herrar kvartsfinal

Onsdag 4 augusti
02:30 – 04:30 HANDBOLL damer kvartsfinal
06:15 – 08:15 HANDBOLL damer kvartsfinal
10:00 – 12:00 HANDBOLL damer kvartsfinal
13:45 – 15:45 HANDBOLL damer kvartsfinal

Torsdag 5 augusti
10:00 – 12:00 HANDBOLL herrar, semifinal
14:00 – 16:00 HANDBOLL herrar, semifinal

Fredag 6 augusti
10:00 – 12:00 HANDBOLL damer semifinal
14:00 – 16:00 HANDBOLL damer semifinal

Lördag 7 augusti
10:00 – 12:00 HANDBOLL herrar bronsmatch
14:00 – 16:30 HANDBOLL herrfinal

Söndag 8 augusti
04:00 – 06:00 HANDBOLL damer bronsmatch
08:00 – 10:30 HANDBOLL damfinal

Löparskador – hur gör jag för att undvika dem?

Löpning har en stor positiv inverkan på människans välmående. Därmed inte sagt att det är helt riskfritt att ägna sig åt. Det är lätt att dras med av endorfinkicken som en tur i spåret ger och således också lätt att råka ut för någon form av överbelastningsskada. För att du ska undvika att hamna där har vi sammanställt ett inlägg med de fem vanligaste löparskadorna samt tips på hur du ska gå tillväga för att undvika dessa.

löparskador

5 VANLIGA LÖPARSKADOR

Benhinneinflammation
Namnet är aningen missvisande eftersom det inte handlar om en inflammation utan om en överbelastning i underbenet. Detta till följd av att muskler och senor utsatts för hård fysisk påfrestning. Smärtan sitter på fram- eller insidan av underbenet och kan variera mellan att vara skarp och molande.
Behandling: Benhinneinflammation läker ofta ut av sig själv. För att påskynda läkningsprocessen kan du med fördel avstå från fysisk aktivitet som orsakar smärta, alternativt träna sådant som inte belastar underbenen. Cykling eller simning är två skonsamma idrotter. Det kan också vara bra att tänka på vilka skor man använder sig av, sådana med god stabilitet och stötdämpande förmåga rekommenderas.

Gubbvad
Gubbvad är ett paraplybegrepp för en rad olika symptom i och omkring vadmuskulaturen. Typiska tecken på gubbvad är bland annat akut och kraftig smärta, brännande smärta vid aktivitet som avtar vid vila, domning, kramp, stelhet, svaghet och ömhet vid tryck. Det kan även uppstå ett rivande ljud eller en smäll i samband med själva skadetillfället.
Behandling: Eftersom gubbvad är ett samlingsnamn för flera symptom/skador beror behandlingen på vad för symptom/skada du har. Är det en muskelbristning rekommenderas POLICE-regim* att tillämpas. Är symptomen mer av ömmande karaktär rekommenderas istället rehabiliteringsträning.

*
P – Protect: Skydda det skadade området genom att tejpa och linda eller använda ledskydd alternativt kryckor.
OL – Optimal Loading: Belasta så tidigt som möjligt men inte för hårt eller tungt.
I – Ice: Applicera någon form av kyla, exempelvis en ispåse, i 10-20 minuter varannan timme.
C – Compression: Hämma svullnaden och minska smärtan genom kompression. En elastisk binda runt det drabbade området brukar hjälpa.
E – Elevation: Detta innebär att det skadade området ska befinna sig i högläge.

Hälseneinflammation
Inte heller detta är en inflammation, även om namnet antyder det. Hälseneinflammation brukar de småskador som uppstår på hälsenan efter hård ansträngning kallas. Kännetecken på detta tillstånd är ihärdig smärta och stelhet i hälsenan, fotleden och vaden.
Behandling: Aktivera foten genom att öva upp din rörlighet och styrka. Använd stadiga skor och eventuellt ett inlägg i dem för att avlasta senan. Vid mycket svåra hälsenebesvär kan det komma att krävas en operation.

Hälsporre
Hälsporre har fått sitt namn efter den sporre, eller bit av benpåbyggnad som det egentligen är, som bildats på undersidan av hälen. Det ömmar och gör ont i senfästet under hälen.
Behandling: Använd inlägg i skorna. Se också till att stretcha och aktivera foten, så att spänningarna i senfästet lättar. Läkare brukar inte ge kortisonsprutor vid hälsporre eftersom det finns en stor risk för att du överbelastar foten ytterligare under tiden men i enstaka fall förekommer det. Skulle inte det heller hjälpa kan man stötvågbehandlas eller opereras.

Löparknä
Indikationer på löparknä är smärta och/eller knäppljud på utsidan av knät. Smärtan kommer ofta smygande och går från att vara överkomlig till att bli mer distinkt.
Behandling: Enligt rekommendation ska man foam roll:a och stretcha IT-bandet, det vill säga den sena som sträcker sig längsmed lårbenet och orsakar smärta vid nötning och/eller irritation (läs: löparknä).

Hur undviker jag dessa?

1. Variera underlag (och skor!)
Kroppen behöver utmanas för att utvecklas. För att träningen och de rörelser som den innebär inte ska bli för monoton krävs variation. Att springa på olika underlag (asfalt, backe, löparbana, terräng) gör att fler muskler och leder aktiveras och stärks. Det i sin tur minskar risken för skada eftersom ett större antal delar av kroppen är medvetna. Det kan också vara bra att byta skor lite då och då, för att variera själva steget.

2. Värm upp ordentligt
Vid uppvärmning höjs musklernas temperatur, något som gör dem mjuka och mer följsamma. Dessutom blir koordinationen bättre när musklerna är varma och det är en fördel när man ska ut och löpa eftersom det minskar risken för att trampa snett och stuka/vricka fötterna.

3. Korta ned och variera passen
Ett bra pass är inte lika med ett långt pass. Att bara springa och springa och springa sliter på kroppen. En sliten kropp är mer benägen att ådra sig skador. Därför är det viktigt att lyssna på signalerna. En sådan signal kan vara att korta av eller sakta ned. En annan kan vara att komplettera med exempelvis styrketräning.

4. Massera
Massage är bra för mycket. Det mjukar upp muskler, förmildrar eventuell träningsvärk och påskyndar återhämtningsprocessen. Det är här Flowlife kommer in i bilden. Våra massageprodukter är utrustade med en rad olika munstycken och intensiteter för dig att välja bland, utefter dina behov.

5. Vila och återhämta dig
Det går inte att understryka nog hur viktigt det är med vila och återhämtning. Att avstå från träning någon gång i veckan, sova tillräckligt många timmar om natten och äta efter ens behov är a och o när det kommer till fysisk utveckling och prestation.

Erik Skoglund om vad återhämtning betytt för honom

Erik Skoglund, 30, började boxas redan som 11-åring. När han var 18 år gammal hade han vunnit såväl svenska som nordiska mästerskap och tillskrevs sedermera epitetet proffsboxare. Som 26-åring tvingades han till time out från boxningen, ja hela livet, till följd av en otäck hjärnblödning. Det här är hans berättelse om vad återhämtning inneburit för honom.

Den 8 december 2018 drabbades Erik Skoglund av en hjärnblödning. Han opererades omgående och försattes därefter i medicinsk koma, ur vilken han väcktes drygt två veckor senare. Från att ha hårdtränat på daglig basis behövde han nu lära sig allting på nytt. Inte bara i träningsväg utan i livet överlag. Gå, stå, prata, vara.

Hur skulle du definiera ordet återhämtning?
-Återhämtning är så brett. För mig är det mentalt, fysiskt och idrottsligt. Det kan var allt från att man återhämtar sig från en skada till att man återhämtar sig från att förebygga en skada till att man bara behöver ett mentalt break. Alla delar är viktiga. Återhämtar man sig inte mentalt bryter man ihop och återhämtar man sig inte fysiskt går man sönder.

Vilken del av återhämtningen skulle du säga är viktigast?
-Den mentala återhämtningen är den viktigaste för mig. Visst, får man aldrig någonsin vila kroppen går den sönder men den tål ändå väldigt mycket. Den mentala biten kan också tåla väldigt mycket men det är påfrestande på ett annat sätt. Om man stretchar den för långt under för lång tid bryter man ihop och då är vägen tillbaka tuff.

Vad innebar återhämtning för dig innan olyckan?
-Återhämtning har alltid varit väldigt viktigt för mig. Däremot har jag inte alltid lyssnat på kroppen. Jag har inte alltid haft eller tagit mig tid för återhämtning eftersom jag hela tiden har haft ett nytt träningspass inplanerat. Jag tycker inte om att gå ifrån planen. Har jag gjort en plan som innebär 12 träningspass i veckan har inte jag varit jätteduktig på att tänka ”ja men i dag känner jag mig rätt silten så jag gör det här istället” utan jag har kört på enligt planen. Om det däremot har stått återhämtning i planen har jag haft lättare att förhålla mig till det.

-Innebörden av återhämtning har alltid varit beroende av var i min träningsfas jag varit. Inför exempelvis en match brukade jag ta en långpromenad eller sätta mig på cykeln och trampa bara för att förbränna. Jag körde även mycket rörlighetsträning och stretch och försökte koppla ihop det med ett varmt bad eller en massage så att hela kroppen fick möjlighet att återhämta sig.

-Mentalt har jag tagit hjälp av allt från avslappningsövningar och meditation till att faktiskt prata med någon. Det är ett plan jag känner att jag utvecklats mer på sedan olyckan. Det är ingen hemlighet att min dröm och plan är att jag ska lyckas återhämta mig till inte bara 100 utan 110 procent. Jag vill kunna komma tillbaka och boxas men jag förstår att förutsättningarna har förändrats för mig och att jag därmed kommer att behöva mer vila. Att jag kommer att behöva träna smartare. Att jag aldrig kommer att kunna sparras lika hårt och intensivt som jag gjorde förut. Man får hitta metoder. Låsningar, lösningar.

Apropå det: vad har återhämtning inneburit för dig efter olyckan?
-Precis efter olyckan var återhämtningen två veckors intensiv sömn i form av koma men sedan dess har det varit mycket annat. Jag har en annan respekt för återhämtning i dag. Det är mycket lättare för mig att acceptera det. Jag vill intala mig att jag med åldern har blivit mer mogen och förstår saker bättre överlag, som vad återhämtning kan ge till exempel, men jag har också insikt i att just jag behöver mer återhämtning än andra och framför allt mer än vad jag själv behövde förut.

Erik Skoglund

Vikten av elitidrottsmentalitet

Till en början var det tveksamt huruvida Erik skulle klara sig eller inte. Således var sträckan mot en vanlig vardag lång. I alla fall enligt läkarna. ”Vi har en person som lämnat avdelningen snabbt” ska de ha sagt och syftat på en som kördes ut i rullstol efter tre månader. Erik hoppade ut på kryckor efter två veckor. Därmed inte sagt att han var återställd efter den tiden.

Har du fått några bakslag?
-Ja, framför allt i tidigt skede. När jag umgicks med vänner kunde jag plötsligt ta slut helt och hållet. När jag skulle resa mig upp och gå därifrån var det nästan så att jag ramlade omkull och då fick de jag umgåtts med rycka in och leda mig till dit jag skulle. Jag kan än i dag bli hjärntrött om jag har för mycket runtomkring mig men jag har blivit mycket bättre på att hantera och förebygga det. I början kom det dessutom mycket fortare och mycket mer oförutsägbart. Nu har jag lärt känna mig själv, mitt nya jag, på ett sätt som gör att jag kan känna när det börjar bli för mycket, innan det går för långt.

Återhämtningen är högst individuell och ingen är den andre lik. Ändå är återhämtning viktigt för gemene man, särskilt viktigt efter en olycka som den nämnd ovan.

-Jag försöker att leva som jag lär men sedan tror jag att jag kanske skulle förespråka ännu mer återhämtning om jag pratade med någon annan. Framför allt om jag pratade med någon annan i min situation. Om jag skulle guida någon som varit med om samma sak skulle jag nog vara lite hårdare vad gäller vila. Samtidigt vill jag inte ta bort elitidrottsmentaliteten jag besitter eftersom det är den som har tagit mig från att vara en koma-patient till den jag är i dag. Jag har haft väldigt stor nytta av den.

Intensiv återhämtning

Elitidrottsmentalitet är inte något att enbart applicera på ens förmåga att prestera, den sätter även ens disciplin på prov. En boxningsmatch kräver ordentligt med förberedelse men också intensiv återhämtning. För många är det senare nämnda också det svåraste. Många boxare går på lång diet och pendlar 10-15 kilo upp och ned i vikt. Tyvärr är allt för många ute i sista stund med att komma i rätt vikt och tvingas därför hetsbanta eller pressa sig ohälsosamt mycket på alldeles för kort tid.

-Jag vet att efter invägning och match tänker många att ”nu är det fritt fram att äta vad jag vill” men det är det inte. Man måste ju äta bra för att kunna fortsätta prestera. Om man har varit på diet länge, för mig innebar det 10 månader den senaste gången, och vägt allt på guldvåg är det klart att man direkt efter det inte bara kan stoppa i sig massa skit. Kroppen kommer inte att återhämta sig och det är ju det den tiden egentligen handlar om.

Har du gjort det misstaget?
-Ja, det har jag. Delvis. Det infinner sig en sorts besvikelse när en match är över och att bara börja om med diet och träning och allt gör att det uppstår en viss bitterhet. Då är det lätt att det skenar iväg i något slags tröstäta-mönster. Även när en match har gått bra och man vill fira är det lätt hänt att det skenar iväg efter en så pass lång tid på diet.

-Jag har definitivt haft en osund relation till mat, till viss del kanske jag fortfarande har det, men jag försöker att få bukt med det. Jag tror att min stora styrka i det hela är att jag är medveten om det, att jag inte förnekar det. Generellt sett tror jag att många boxare är lite ”ätstörda”.

-Jag har faktiskt en story på ämnet! Efter olyckan rasade jag från 87 kilo vältränad till 72 kilo skinn och ben. När jag såg det slutade jag väga mig och tänkte att ”nu måste jag äta för att gå upp de förlorade kilona”. Jag som varit van vid att träna två gånger om dagen och ha den sortens förbränning fick mig en chock när det från ingenstans såg annorlunda ut. Jag tränade visserligen två gånger om dagen men det var rehabträning i form av att lära sig gå med hjälp av en barr och liggande knipövningar för magmuskulaturen. Det var inte alls samma intensitet. När träningen sedan sakta övergick från rehabträning till uppbyggnadsträning stod styrka på programmet och jag skulle testa att göra några chins. ”Jag börjar enkelt, 12 x 3 blir bra” tänkte jag. Hoppade upp i räcket, optimistisk, men det var knappt att jag orkade slita mig upp till en repetition. ”Vad fan är det som har hänt?” tänkte jag och gick och vägde mig. Då visade vågen 97 kilo. Där och då gick det upp för mig hur viktigt det är att tänka på vad man faktiskt stoppar i sig.

Erik Skoglund om återhämtning

Två tips om återhämtning

Vilka råd kring återhämtning skulle du ge gemene man?
*
Lyssna på kroppen men inte för mycket. Gemene man kan ha en tendens att gnälla lite och det ska man inte ta hänsyn till. Man måste lära sig att skilja på när kroppen säger ifrån för att den är lat och när kroppen säger ifrån för att det finns en skaderisk. Där har jag aldrig varit särskilt bra. Jag har alltid trott att kroppen är lat snarare än att det finns en skaderisk och tänkt att ”om jag bara biter ihop lite till så går det”. Där gäller det att hitta balans. Den är dock väldigt svår att predika om eftersom den är så individuell. Skulle någon med samma mentalitet som jag höra på det här skulle den personen förmodligen bara få vatten på sin kvarn och tänka att ”nu måste jag köra ännu hårdare” medan någon som är motsatsen till det skulle tänka att ”han känner inte till mina problem, de är oändliga”. Det kanske de är men de sitter förmodligen inte i kroppen.

*Träna smart. Det tror jag att alla behöver lära sig. Välj med omsorg vilka övningar du gör och under vilken period. Jag tränar alltid i cykler, som många elitidrottare gör. Då gäller det att acceptera att träningen inte alltid ser likadan ut och att formen inte alltid ser likadan ut. Det ska den inte göra heller. Försöker man att vara i toppform jämt kommer man att vara medioker jämt, så är det bara.

”Det räcker med att man är förkyld så förlorar man sin kondition. Har man då haft en treårig förkylning i hjärnan så är det klart att det tar sin tid att komma tillbaka.”

Hur återhämtar du dig i dagsläget?
-Det finns två olika skeden och de beror på var jag tar slut någonstans. Är det kroppen som är färdig eller är det huvudet? Gäller det kroppen är återhämtningen ganska snarlik den som var förut. Jag försöker att inte vara för stillasittande. Aktiv vila i form av promenader, stretch och rörlighet är vad som fungerar bäst för mig. En Flowgun är ett väldigt bra hjälpmedel.

-Den mentala biten skulle jag säger är svårare. För mig handlar det väldigt mycket om att inte stressa upp mig. Jag har märkt att stress har en mycket negativ inverkan på mig. Det är först när jag är stressad som både jag och min omgivning märker av olyckan. Jag glömmer saker, tappar bort mig när jag pratar osv. Då är det tydligt att jag måste vila. Då lägger jag mig ned och andas, lyssnar på lugn musik eller meditation. De gånger jag lyckas ta till mig det jag lyssnar på känner jag mig som en ny människa efteråt. Dock kan det vara svårt att komma till ro när man är stressad, så ibland tar det mig tre, fyra lyssningar på samma avsnitt innan jag känner att jag är klar.

Man kan faktiskt dö när som helst

Du säger att du ska tillbaka till 110 procent. Vilken procent skulle du säga att du ligger på i dag?
-Det är så svårt att mäta eftersom boxning är så brett. Det finns områden där jag redan är 110 procent, till exempel grundstyrka. Sedan finns det områden där jag inte ens är halvvägs. Dagsformen är också väldigt avgörande. Den största delen jag måste komma tillbaka till och förbättra är motorik och tajming. Där tror jag faktiskt att en Flowtank skulle kunna hjälpa mig.

-Sedan behöver jag få bort ringrosten. Det har inte bara med min olycka att göra utan med vad som helst som gör att man är borta från sin sport. Det räcker med att man är förkyld så förlorar man sin kondition. Har man då haft en treårig förkylning i hjärnan så är det klart att det tar sin tid att komma tillbaka.

-Hellre dö imorgon med vetskapen om att man försökt än att leva i 100 år till och inte ha gjort det och undra vad som hade hänt om man bara vågat följa sina drömmar. Efter den tankeställare jag fick i och med olyckan hade jag lika gärna kunnat komma fram till att ”nej, jag vill inte det här längre” och fattat det beslutet men nu jag gjorde inte det. Jag var faktiskt väldigt mycket närmare att sluta efter att ha åkt på min första förlust än vad jag någon gång varit efter olyckan. Då var jag trött på allt och hade en helt annan inställning till sporten.

-Många är skeptiska till min inställning att komma tillbaka till boxningen men då förstår man inte min situation på riktigt. Om jag tittar jag framåt i tiden och låtsas att jag är 90 år så vet jag att jag skulle ångra mig bittert om jag inte försökte igen. Livet är så skört och man kan faktiskt dö när som helst. Jag vill inte leva ett liv som innebär att jag ångrar mig och undrar hur det hade sett ut om jag försökte.

Prestationsångest och träningsglädje med Maya Parnevik

Maya Parnevik har varit en så kallad prestationsprinsessa så länge hon kan minnas. Stundtals har den prestationsrelaterade ångesten även runnit över i träningslokalen men för det mesta har hon lyckats parera och manövrera situationen för att kunna behålla träningen som sin fristad.

Maya har alltid låtit fysisk aktivitet vara en del av hennes vardag och har sedan barnsben utövat en rad olika idrotter. Allt från basket till cheerleading till det som nu utgör en stor del av hennes vardag: gymträning.

Hur kommer det sig att lotten föll på just gymmet?
-Jag började träna för att jag hade prestationsångest i skolan. Träningen blev min frizon. Jag gjorde ingenting annat än att plugga, så min mamma sa åt mig att flytta mitt fokus. Inledningsvis gick jag bara på promenader men eftersom min mamma är personlig tränare och sjukgymnast tog hon med mig till gymmet. Allt eftersom lärde jag mig att släppa på prestationsångesten och bara tänka på träningen när jag tränade.

-Jag kände att den där timmen på gymmet var guld värd för mig. Dels fick jag chans att släppa på alla krav men jag fick också energi av att vara på gymmet. Det gynnade mig på alla fronter.

-Prestationsångesten jag hade i skolan följde inte med till gymmet. Jag tränade bara för att jag faktiskt tyckte att det var roligt. På den tiden var det ren och skär styrketräning. På senare år har CrossFit kommit in i bilden. I och med det har min prestationsångest kommit tillbaka lite grann. Inte alls på samma sätt som tidigare dock. Då handlade det om att få eller försöka undvika en panikångestattack, nu är det mer en vilja att bli bättre. CrossFit är mycket att träna i grupp och ständigt jaga rekord, vilket kan skapa lite prestationsångest hos mig. Därför har jag kommit fram till att jag aldrig kommer att vilja tävla i CrossFit. Eftersom jag är lagd åt ett håll som gör att jag lättare får ångest över mina prestationer vet jag att det skulle bli väldigt destruktivt för mig om jag visste att en tävling låg framför mig.

Hur hanterar du det?
-När min prestationsångest var som värst rent träningsmässigt, vilket var någon gång i höstas, började jag resonera med mig själv för att ta mig ur det. Jag frågade mig själv vad mitt varför är och kom fram till att det är för att må bra och ha kul och då spelar det ju ingen roll om jag klarar av att lyfta en viss vikt eller inte. Det vore en annan femma om jag skulle tävla och absolut måste greja en vikt men nu är det inte så, det finns ingen som säger till mig att jag måste det. Om mitt mål är att det ska vara hållbart är det jätteviktigt att jag lyssnar på kroppen. Klarar jag en vikt en dag ska jag vara glad över det men också komma ihåg vilka faktorer som spelar in en dag då jag inte klarar samma vikt. Det blir väldigt motsägelsefullt att säga att ens mål är att ”jag vill må bra” och sedan så mår man skit.

-Sedan jag lämnade de tankarna har jag varit mycket snällare mot mig själv. Senast handlade det om att jag klarade av att göra en muscle up. Kunde göra det tre, fyra gånger till men inte mer. Har inte klarat en enda sedan dess och i dag rycker jag på axlarna åt det. Hade det här varit förra hösten hade jag brutit ihop över en sådan grej.

Prestationsångest med Maya Parnevik

Träning kan och ska vara kul

Vad är viktigt för dig att få med i träningen?
-Just precis nu kör jag enligt en programmering och då gör jag det som står på schemat. Orkar jag inte allt, så stryker jag det. Jag är väldigt mån om att lyssna på kroppen, så jag tränar mycket utefter det. Lyssnar inåt men utmanar mig själv. Överlag brukar jag blanda en styrkedel med något slags flås. Och så älskar jag att träna på morgonen och ta med mig endorfinerna det genererar under hela dagen. Rent psykiskt har det hjälpt mig jättemycket med en timme där jag får vara här och nu. Jag har generellt sett väldigt många bollar i luften men de har jag inte tid att tänka på när jag tränar.

Maya är utbildad personlig tränare sedan snart ett år tillbaka och driver företag under samma rubrik, tränar mycket för egen maskin och har dessutom en podcast tillsammans med en annan träningsprofil, nämligen Joanna Swica.

Skulle du säga att du lever träning?
-Nej, träningen är en naturlig del av min vardag. Det är inte hela alltet. Jag är väldigt glad att jag har en så lättsam relation till träningen som jag har. Missar jag en vecka av träning är det inte hela världen av mig, till exempel.

Vad önskar du att du vetat om träning tidigare?
-Att det kan vara så jäkla kul. När jag började träna var det många i min omgivning som hetsade och hade sig gällande kroppsideal. Till lilla Maya, och till de som är i det stadiet i dag, skulle jag vilja säga att det finns något för alla. Jag tror starkt på att det finns någon träningsform för var och en. Jag vet att gymträning inte passar alla men det finns så himla mycket som är att röra på kroppen som inte är det. Ge inte upp bara för att du inte tycker om att gymträning. Försök istället att hitta en träningsform som du genuint tycker är roligt. Jag tror att tankar på ideal och liknande kommer att försvinna om fokuset flyttas. Se bra ut kommer man att göra ändå, för det kommer att komma inifrån! Glädjen lyser igenom.

Tre tips till dig som vill komma igång med träningen

Vad har du för träningsplaner framöver?
-Jag har tänkt dra igång ett boot camp i augusti/september och kommer sedan att erbjuda generella träningsprogram samt online coaching. Det vore roligt att göra någonting med Flowtanks! På lång sikt vill jag även kunna erbjuda träningsresor. Min stora dröm är att kunna åka iväg till en resort, bo i ett stort hus tillsammans med en grupp människor som alla är där för att träna, äta och må bra.

Träningspass med Flowtank: rock your body

Om inte Flowtankträning är sommarens ord vet vi inte vad som är! Hemmaträning, som förvisso inte behöver ske på enbart hemmaplan, har aldrig varit så lättillgängligt som nu. Med hjälp av oss på Flowlife och vår Flowtank är det bara för dig att köra igång!

Flowtankträning

FLOWTANK x ROCK YOUR BODY

Instruktionsvideo finns att hitta på Instagram.

STEP-UPS
Håll Flowtanken i ett stadigt grepp, med raka armar ovanför huvudet. Hitta någonting att kliva upp på, förslagvis en bänk, trappa eller större sten. Placera den ena foten på upphöjnaden och tryck ifrån. Väl uppe ska foten som lämnat marken fortsätta i en rörelse uppåt. Kör varannat ben.
3 sets x 10 reps on each leg

PUSH-UPS
Placera händerna på Flowtanken och ställ dig i en armhävningsposition. Gör en armhävning på tanken, placera händerna på marken och gör en vanlig armhävning – det är en repetition. Upprepa.
3 sets x 10 reps

DEAD DROPS
Stå på någonting som är högre än marken och placera Flowtanken på axlarna, likt du gör med en stång när du ska knäböja. Håll ut den ena foten och rikta tyngden nedåt för att sedan landa i just ett knäböj.
3 sets x 10 reps on each leg

FLER TRÄNINGSPASS ATT SVETTAS IGENOM:

Flowlife Summer Run

Låt oss presentera Flowlife Summer Run, en serie virtuella lopp i regi av Sverige Springer. Varje söndag i juli, med start från och med den 4:e, arrangeras ett nytt virtuellt lopp.

Det här är för dig som har svårt att ta sig i kragen under semestern och för dig som vill ha någonting att se fram emot. För dig som tycker om att springa korta sträckor och för dig som gillar att springa mil. Med andra ord: det här är för alla. Du som deltar väljer själv vilken distans du vill springa. De olika etapperna lyder som följer: 2,5 km, 5 km, 10 km, 21 km eller 42 km. Du väljer också själv när du vill springa. Distansen går att variera från vecka till vecka och vill du inte anmäla dig till alla fyra lopp på en och samma gång går det bra att anmäla sig till ett lopp i taget. Det ska dock sägas att de 1000 första som anmäler sig till hela serien får en Flowtank till ett värde av 890 kronor och det vill man ju inte gå miste om!

Utöver loppet som sådant har du möjlighet att vinna priser i form av träningsresor till Apollos sporthotell, massageprodukter från oss på Flowlife och startbiljetter till framtida lopp.

Känner dig löpsugen klickar du här och registrerar dig!

Lycka till!

Om graviditetsträning med Courtney Landin

gravidträning

Courtney Landin, 40, är en så kallad Family Health Coach med mångårig erfarenhet i branschen. Utöver de klassiska områdena som yrket innebär – motion, näringslära och sömn – är hon specifikt inriktad på graviditetsträning och allt som hör det till. 2020 skrev hon, tillsammans med Karin Bülow Orrje, en heltäckande träningsguide för den som väntar barn. I en intervju med Flowlife berättar hon bakgrunden till det som så småningom kom att bli boken Gravidstyrka.

Hur kommer det sig att du valde att rikta in dig på specifikt gravidträning?
-Jag bestämde mig för att specialisera mig inom gravidträning efter att jag själv varit gravid. Jag tyckte att det var intressant redan innan men när jag själv blev gravid upptäckte jag vilken bristande kunskap det fanns inom området. I samma veva kom jag över en fantastisk utbildning i USA. När jag läste den kände jag att jag hade hittat min passion. Kort skulle man kunna säga att jag började med gravidträning för att jag förstod och såg fördelarna som den gör för kvinnan – och barnet!

Och hur kommer det sig att det vidare också blev en bok?
-Jag älskar böcker. Jag har alltid haft en dröm om att skriva en bok. Det var för dyrt att skapa en app, så det hade jag inte möjlighet att göra. En bok kändes görbart, det kunde jag skapa. Dessutom tycker jag om formatet, att du kan bläddra i den utan att bli distraherad av någonting annat. Det är skillnaden mot när du läser något på en plattform online. En bok är lite av en paus från telefonen, vilket kan vara bra att få då och då.

Myter om gravidträning

Trots all den information som finns att tillgå råder det än i dag en rad myter om träning i samband med en graviditet. Det finns till och med de som säger att man inte ska träna över huvud taget om man är gravid. Det är fel. Däremot är det, som med vilken annan träning som helst, högst individuellt hur, när, vad och varför man tränar. Kanhända man måste omformulera sina mål i och med en graviditet men är det inte det som är själva poängen? Att förändra livet.

En av myterna är att man inte får lyfta tungt. Det får man visst. Dock kommer man med största sannolikhet att vilja sänka vikten instinktivt och successivt eftersom kroppen blir allt mer ostabil vart eftersom. Det viktiga är att lyssna på sin kropp och barnmorska – inte på alla andra.

Vilka är de vanligaste myterna när det kommer till graviditet och träning?
-”Du ska inte träna för hårt under graviditeten”. Du ska inte träna så hårt att du får andningssvårigheter men att det är strikt förbjudet att komma upp i en puls över 140 slag per minut stämmer inte. Det är helt och hållet beroende av vem som tränar vad. Det är högst individuellt, både graviditeten och träningen.

-Många gånger ser man övningar beskrivas som ”gravidsäkra” men vad betyder det egentligen? Vad är det som gör att övningen är ”gravidsäker”? Är det för att den är enkel? Bara för att övningen är enkel betyder det inte att du använder din kropp korrekt och gör du inte det är det inte säkert – gravid eller ej.

-Många av myterna har blivit motbevisade, och det redan på 80-talet, men av någon anledning lever myterna fortfarande kvar i samhället. Jag tror dock att sociala medier hjälper oss att öppna upp våra ögon och sinnen för kunskapen numera.
-När jag var gravid 2012 spelade sociala medier inte en lika stor roll som det gör i dag. Då kunde jag känna skuld för att jag tog cykeln till jobbet, fick upp min puls eller lyfte tungt på gymmet. Mycket har förändrats sedan dess. Dessutom är det vanligt att atleter visar upp sin graviditet och träning, vilket gör att fler får förståelse för att det går att kombinera de båda områdena. För egen del räcker det inte med promenader, yoga och simning. Jag behöver få lyfta och träna som jag vill. Sedan är det förstås viktigt att det inte tippar över åt andra hållet men man måste någonstans påminna sig själv om att det, som sagt, är högst individuellt.

Vad önskar du att du vetat om gravidträning tidigare?
-Hur man ska använda sin bål på rätt sätt och att det är okej att träna magmuskulaturen under sin graviditet. När man bemästrar det kan man göra i princip vad som helst. Det är också det jag brukar lägga störst fokus på när jag tränar gravida kvinnor. Det är viktigt eftersom magmuskulaturen särar på sig när man är gravid. För att den snabbt ska återgå till normalläge är det viktigt att den är tränad på rätt sätt i grunden.

Det man arbetat upp rent träningsmässigt under graviditetens gång kommer tacksamt att ligga som grund för hur kroppen mår efteråt men det är viktigt att fortsätta på den inslagna banan. En stark bål och rygg är extra viktigt eftersom det kommer att bli många stillasittande timmar i soffan och lyft fram och tillbaka.

”Fem minuter kan man ta”

Vilka träningsråd skulle du ge en kvinna som precis fött barn?
-Bättre förr än senare. Det är en annan myt: att man inte ska börja träna för tätt inpå en förlossning. Rekommendationen är mellan sex och åtta veckor men när du gjort en knäoperation till exempel ska du upp och röra dig redan dagen efter. Detsamma gäller efter en förlossning, eftersom vi måste hjälpa vår muskulatur att gå samman. Jag säger inte att man ska köra igång med världens träningspass men några kroppsviktsövningar, så som benböj, hemma i vardagsrummet är ingen fara. Tvärtom! Jag förstår att det inte är huvudfokuset men fem minuter kan man ta. Inte en timme om dagen – fem minuter! Varje dag. Många väntar på klartecken från en läkare och går sedan och kör som de gjorde innan de födde barn på direkten men det fungerar inte så. Vi måste bygga upp våra kroppar successivt.

-All träning är bra träning och jag vill att kvinnor ska känna sig bekväma med vilken typ av träning de än väljer att utföra. Jag vill fokusera på att lära kvinnor vad de kan göra med sina kroppar snarare än att sätta en etikett på vad det är. I min senaste grupp av gravida kvinnor var det stor variation på intressen och träningsformer. Det var väldigt roligt att lära alla att träna på sitt sätt och att känna sig bekväma i sina gravida kroppar, vare sig det handlade om CrossFit eller ridning.

Klicka här för att inhandla redskapen du behöver för att utöva Courtneys favoritövningar.

Återhämtning utan vila?

Oscar ”Golden boy” Ahlin, 31, har boxats i mer än halva sitt liv. Han har därför återhämtning som stadig rutin i sin vardag – eller? För att kunna prestera på samtliga plan, som i det här fallet innefattar egen träning, pt-jobb, boxningskarriär och pappaliv, krävs det att han prioriterar sin vila noga. För Flowlife berättar han hur men det är inget exempel plockat ur skolboken…

Hur ser en vanlig träningsvecka ut för dig?
-Jag tränar mellan fem och åtta pass i veckan. Jag brukar träna tillsammans med min fystränare men vi tweak:ar passen efter mina behov. När jag är så långt ifrån match som jag är nu blir det mycket fokus på vikter men den biten försvinner ju närmare match jag kommer.

-Många verkar tro att jag kör tre hårda pass om dagen men så är inte fallet. Jag brukar köra ett hårdare pass och sedan någon form av träning för genomblödningens skull. Dessutom har jag dragit ned mina träningspass från att pågå i två, tre timmar till att vara i 50 minuter, max en timme. Det har gjort stor skillnad på totalen. För mig är det effektiv träningstid som räknas, mängdträningen har jag redan gjort.

Det bästa sättet att ta reda på vad som faktiskt fungerar för en är att testa sig fram. Ett vanligt misstag som många begår är att gå ut för hårt. Faktum är att någon som tränar tre gånger i veckan kan uppnå bättre resultat än någon som kör slut på sig själv sju gånger i veckan. I slutändan handlar det om hur man tränar och, framför allt, hur man återhämtar sig. Av Oscars svar att döma är han lite bättre på det förstnämnda.

-Den period jag tränade som mest boxning var min minst kreativa tid i livet. Jag bara gjorde mina timmar. Nu boxas jag 2-4 gånger i veckan inför match och varje gång jag kommer till gymmet vill jag prestera. Jag är väldigt kreativt lagd i boxningen, jag är ingen monoton robot, så jag behöver det i min träning. Jag går väldigt mycket på känsla och är därför beroende av att må bra, så att bara göra det någon säger fungerar inte för mig. Det är också därför jag inte har någon tränare. Jag har testat x antal olika tränare runtom i världen och jag måste ha någon som är lik mig. Det dör för mig om jag måste ”bara göra”. Jag behöver någon som pratar känsla, vill ha en konversation, har ett slags djup – för det är så jag boxas. Om jag går in på ett boxningsgym någonstans vill tränarna där visa sitt ”a game”. Jag är inte intresserad av det. Jag går in på en klubb och presenterar mig, säger ”hej, kan jag få träna här i två veckor?” och när jag skuggar eller slår på säcken kommer det till slut fram någon som frågar om jag vill köra plattor för att DE har sett MIG. Jag går inte och aktivt söker efter någon.

En annan typ av återhämtning

Hur återhämtar du som boxare dig?
-Jag ska vara ärlig och säga att jag är ganska dålig på att känna efter. Om jag dagen innan har bestämt att ”jag ska springa i morgon också” så gör jag det även fast jag kanske borde ha softat den dagen och så kommer jag på anledningar till varför löpturen var befogad för att rena mitt samvete. Till mitt försvar slår det sällan tillbaka på mig. Jag kan känna mig lite sliten men aldrig så att jag tar skada av det. Min vila är och har alltid varit väldigt aktiv. En dag då jag själv inte tränar kan jag ha klienter som boxas och då håller jag plattor och är aktiv på så sätt. Det kan hända att jag märker av det i min egen träning men då vet jag också att det försvinner när en match kommer in i bilden. Då har jag ett annat mind set och tillåter inte mig själv att göra de aktiva sakerna runtom. Därför passar jag på medan jag kan.

Många elitidrottare pratar om att ”skärma av” men det är inget Oscar känner att han har behov av.

-Jag är en person som mår jävligt bra av att vara social, så att klippa bort jobbet där det sociala utgör en stor del av det är inte aktuellt för mig. Jag är 100 procent en sådan som tankar energi av att omges av andra människor. Det fungerar lite som återhämtning för mig; att se andra utvecklas och vara en del av den utvecklingen.

-Sedan har jag mitt sätt att fly. In i ett mobilspel, till exempel. Det är inte jätteuppskattat av familjen alla gånger men det är mitt sätt att stänga av. Spelar jag Candy Crush behöver jag inte tänka, jag zoonar ut. Jag har inget egentligt belägg för att det är så jag återhämtar mig men någonstans tror jag att jag gör det och ”whatever floats your boat” tänker jag. Om det känns som att det är så, så är det antagligen det.

Ahlin om återhämtning

Till skillnad från andra sporter som pågår säsongsvis krävs det en väldigt intensiv uppladdning inför en boxningsmatch. Vi pratar inte bara hårdträning utan det i kombination med bland annat bantning, diet och sparring. Det går åt mycket av ens fysiska förmåga för att klara av en sådan sak.

Hur ser tiden inför match ut för dig?
-Min vanliga vardag och den jag lever inför match är inte jätte-olika varandra. Visst, jag har mina anledningar till att inte köra på lika hårt men på det stora hela så arbetar jag som vanligt hela vägen in. Med åren har jag också lärt mig hur jag ska göra för att inte pina mig igen om en diet, exempelvis. Jag har bättre struktur nu än jag haft tidigare och är snällare mot mig själv på det sättet. Jag är dock otroligt svag på kostfronten efter match. Inför match har jag en plan men efteråt äter jag allt jag kommer över. Det kan vara nyttiga grejer men framför allt är det riktigt grisiga grejer och ofta är jag omättlig.

Har du någon ångest kopplad till det?
-Nej, för jag vet att mina dagar då jag inte kommer att ha tillgång till allt det där kommer. Jag njuter av det så länge det varar. Jag har faktiskt aldrig mått dåligt över det jag ätit eftersom jag vet att det bara är jag som kommer att behöva svettas ut det sen. Det är min njutning, min prestation, min viktnedgång osv. Jag har kanske inte världens bästa relation till mat, det tror jag inte att någon boxare har, men jag skulle inte säga att den är jättedålig.

Powernaps var tredje timme

-Den enda gången jag behöver stänga av är när jag själv tränar, då gör jag mitt. Jag jobbar och man stör inte någon som jobbar. Sedan har jag mina mikro-grejer som jag tar till, så som att jag går på massage en gång i veckan när det börjar närma sig match. Eller använder massagepistolen mer frekvent!

-Jag älskar powernaps. Om jag fick ta en powernap var tredje timme skulle jag vara nöjd med livet. Jag hatar att sova. Om jag kunde byta ut alla timmar på natten till att få ta powernaps var tredje, var fjärde timme under dagen hade jag gjort det.

”Du kan inte fråga mig om jag skulle vara bättre av att göra någonting jag inte gör, för det skulle jag aldrig erkänna för mig själv.”

Sverige är ingen stor boxningsnation, även om landet har en rad skickliga fighters, och därför måste många svenska boxare livnära sig på mer än bara sporten. Vid sidan av sin proffskarriär arbetar Oscar som personlig tränare.

Skulle du säga att du lever som du lär?
-Nej. När det kommer till mina klienter utgår jag från vem personen är och vad personen gör, både privat och när det kommer till vad vi gör på träningen. Det kan vara så att de kommer till gymmet och jag ser på dem att de inte bör vara där, då ber jag dem att gå hem. Riktigt det tänket applicerar jag inte på mig själv eftersom jag ska vara sliten inför en match med tanke på vad jag gått igenom inför den.

Tror du att du skulle vara en bättre boxare om du levde som du lärde?
-Jag vet inte om jag skulle vara en bättre boxare men min kropp skulle definitivt må bättre. Du kan inte fråga mig om jag skulle vara bättre av att göra någonting jag inte gör, för det skulle jag aldrig erkänna för mig själv. Jag vill dock poängtera att jag blivit bättre på att vila på äldre dagar. Förut gjorde jag det andra sa, nu går jag mer på känsla. Jag struntar vilken dag på veckan det är. Vill jag träna gör jag det och har jag vilat lördag och söndag och känner att jag behöver vila på måndag också så gör jag det.

Man skulle kunna säga att Oscar har ett lite annorlunda sätt att återhämta sig på, sett till råd och rön, men att han hittat sitt flow och det är väl ändå huvudsaken, så säg?

Oscar beräknas gå sin nästa match i augusti. Datum och motstånd är ännu inte officiellt.